Vår kärlek är som vinden. Man kan inte se den, men den finns där.
Idag är jag sjuk. Idag har jag fruktansvärt ont i halsen. Idag har jag feber.
Idag var världens dåligaste dag att vara sjuk på. För idag skulle vi filma till Wendela Runt.
Tyvärr kan man inte styra över hur och när man är sjuk. Jag får helt enkelt ta igen det när jag blir frisk.
Jag har precis tittat på A walk to remember. Jag kan bara säga en sak, det är min nya favoritfilm. Så fruktansvärt sorglig, jag grät genom hela filmen. Verkligen värd att se om man är beredd på att fälla några tårar.
.
Jag är så fruktansvärt rastlös. Rastlös på livet. Jag vill ha frihet. Jag vill ha framtiden framför mig.
Min allra bästa vän
Andrea Lundstedt har jag känt sen jag gick i ettan i lågstadiet. Vi var vissligen inte så bra vänner då, utan bråkade
en del. Jag och min kusin hade bland annat sönder hennes och hennes systrars koja. HHAHA. Förlåt gumman.
Sen gick åren och vi blev bästa vänner. Du ställer alltid upp för mig, och jag ställer alltid upp för dig. Vi har gått igenom massor ihop, skratt som tårar. Men på något sätt löser vi alltid allt.
Du känner mig på ett sätt som ingen annan gör. Verkligen ingen annan. Vi är som systrar,
vi kan tjafsa idag också men blir alltid vänner igen.
Jag älskar dig, min bästis. Och jag kommer alltid att göra det.
Ett litet inlägg
Just nu kretsar mitt liv kring skolan, och jag känner iallafall att det inte är så roligt att läsa en blogg om just det.
Vi har inte så mycket att göra, men det är det att jag inte orkar med så mycket annat.
Iallafall så är jag otroligt rastlös, och önskar mer än allt i världen att jag fick ett jobb just nu. Jag är fruktansvärt sugen på att åka iväg på en weekend någonstans, och till det behövs det pengar. Pengar som jag inte har.
Jag ska iallafall se till så att jag har ett sommarjobb, för annars kommer det inte alls att bli roligt.
lördagkväll
Igår kväll hade jag en underbar kväll. Den började med underklädsparty tillsammans med Johans syster. Det var riktigt trevligt, och jag har själv funderat på att ha det hemma hos mig någon gång. Någon som är intresserad av att komma?
Sedan fortsatte kvällen inne på The Strip och dansgolvet med världens bästa tjejgäng. Väl hemma igen somnade jag som en stock i sängen.
Idag mår man som man förtjänar. Och inte har jag gjort så mycket idag heller. Funderar på att ställa mig och laga till Flygande jacob snart, för det är så himla gott. Men isåfall måste jag röra mig till ica och inhandla nötter, och frågan är om jag orkar det.
Vilket intressant inlägg. Men det var det jag hade på hjärtat.
Dag tio: En bekännelse
Min bekännelse: jag kan inte leva utan mina vänner och min familj.
Det är inget jag säger, utan det är verkligen så.
<3
Jag älskar Johan. Han är alldeles för perfekt.
